leva eller dö...?

Jag kommer ha svårt att skriva ett tag fram över. Vi ska ju flytta snart så man vet aldrig vad som händer. De ska ju packa ner datorn och allt. Om jag överlever denna flytt så hör jag av längre fram. Om jag kastas i soporna så blir nog detta mitt sista inlägg. Jag är jävligt orolig ska ni veta. Be för mig. Om jag överlever så lovar jag att berätta om allt som hänt. Ha det så bra sålänge.

/Truls

Vovven hälsar också...

Helg och feta ungar

Hej Bloggen

Jag vet, jag har inte skrivit på hela helgen. Jag har haft svårt att komma över datorn. Lollo hade permis i helgen igen. Mohammed och Ankie lotsas som det regnar. Jävla svin. Lollo fattar ingenting. Konstigt nog har inte Grisen skvallrat för varken Jimpa eller Lollo om kyssen. Jag tror han bara väntar på rätt tillfälle. Han är så jävla falsk.

Det blev ingen svampplockning som tur var. Åge måste verkligen ta det lugnt efter svampöverdosen.

Imorgon är det måndag och ny vecka och man vet aldrig vad som väntar runt hörnet. Människomorsan har börjat gå på sån där öppen förskola med lillungen medan storungen är i skolan. Jag har varit med en gång och fy fan vad tråkigt det är. En massa dreglande varelser som kryper omkring och låter på ett gnälligt sätt. Det enda de kan är att hålla i små fula pipsaker och putta på små bollar. Vilket jävla liv de lever. Inte undra på att de gnäller så ofta.

Sist var en det en jättestor, riktigt fet unge som kom nära lillungen och skulle börja dra han i håret. Jävla unge. Även om lillungen kan vara jobbig mot mig så är han trots allt en i familjen likssom. Jag gillar inte när andra ungar gör honom illa. Ungens morsa var fet som fan även hon. Jag kollade länge på dom och förundrades över deras fetma. Vad äter såna människor egentligen? Ok morsan, det bryr jag mig inte om. Men ungen. Övergöda småbarn på det där viset. Taskigt tycker jag. Hål i öronen hade ungen också... Det tycker jag också är fel. Det räcker väl med att ungen var fet, ska de karva i öronen också. Fy fan. Inte undra på att den ungen är elak.

Jaja, vi får väl se vad som händer imorgon. Nu tänkte jag lägga mig här snart.
God natt bloggen, ses imorrn.

Jag mår illa

Mohammed stack iväg här ikväll. Han mumlade nervöst om något i stil med "Hämta släkten" "beväpna sig" Jag orkar inte bry mig om Pekkas och Mohammeds inbördeskrig idag, jag mår så jävla illa. Jag tror det är ostbågen jag hittade på golvet igår. Annars är det lugnt här. Skönt attt Mohammed stack. Pekka har fortfarande inte synts till. Jag har verkligen letat, han är helt borta. Grisen smyger omkring här och gnider händerna som en annan belåten jävla intrigmakare. Nu är han glad minsann. När andra bråkar, är grisen nöjd. Jag borde fan låsa ut fanskapet på balkongen igen. Vovven umgås fortfarande med sin farsa. Jag är glad för Vovvens skull.

Fan vad jag mår illa. Jävla ostbåge. Hur kan något som luktar anus vara så gott? Kan någon svara på det? Jag måste nog gå och spy. Sedan har jag lovat bort datorn till Jimpa, pervot ska väl porrsurfa nu igen. Han och Ankie ligger tydligen inte i samma säng på nätterna längre.

God natt bloggen, ses imorrn.

Mohammed har fått hotbrev

Idag fick Mohammed hotbrev från Pekka. Mohammed spelar tuff och oberörd, men jag kan se fruktan genomsyra hans "gansta" och "machofasad." Han är inte så jävla kaxig egentligen. Han kommer få ruskiga problem som har Pekka som fiende, det är ett som är säkert. Pekka drar sig inte för något. Jag har hört alla hans historer från tiden då han bodde i Finland. Han är helt galen den där jävla finnen. Jag skulle iallafall inte vilja få hans rostiga morakniv inborrad mellan skulderbladen. Samma kniv som så kallt och skoningslöst kastrerade de stackars små skitdjuren för några veckor sen.

Vovvens farsa

Idag kom Vovvens farsa på besök. Helt oväntat dök han bara upp i hallen. Vovven hade inte träffat sin farsa på flera år. Vovven blev skitglad! Vi bjöd genast på fika i köket. Vi hittade t.o.m kakor i skafferiet. Tessie, Sebbe, Åge var också med. Det var jättetrevligt. Vovven frågade varför han bara stack sådär. Det blev lite tryckt stämning rund kakfatet. Vovven tyckte det var dålig stil att bara dra sådär. Var det hans fel? Vad gjorde han fel. Vovven har haft skuldkänslor i ett helt år för det där. Vovvens farsa fick tårar i ögonen och svarade att det inte var Vovvens fel. Han ville inte dra.

Det fruktansvärda hände under en flytt. Människomorsan rensade bland storungens gossedjur. En sopsäck skulle till den nya lägenheten och en annan till förrådet. Vovven fick följa med till lägenheten, men Vovvens farsa hamnade i källaren. Ett helt jävla år hade vovvens farsa legat i en svart sopsäck i total mörker bland spindlar och kall betong. Han hade legat där och hoppats och väntat. Väntat på en räddning som aldrig kom. Varför drabbade detta honom!? Vad hade han gjort för fel! Längtan efter sin son värkte ända in i ryggmärgen och han grät sig till sömns varje kväll. Nätterna som aldrig blev dagar. Det eviga mörkret som omgav honom gjorde honom galen.

Han kisade fortfarande när vi satt där i köket, det starka ljuset stack i hans ovana ögon. Vovven skämdes genast. Här hade han trott att farsan stuckit, lämnat honom frivilligt. Både Vovven och farsan brast ut i tårar och omfamnade varandra. Vilken historia. Tessie började också storböla. Jag fick också en rejäl klump i halsen.

Fy fan alltså. Vilken grej! Jag är så glad för Vovvens skull. Han brukade ofta nämna sin farsa, oftast när vi dragit ett par bira. Men han har liksom aldrig velat berätta. Nu förstår jag ju varför. Fan, Vovven kan vara så jävla introvert ibland, det är inte bra.

Grisen såg de otrogna

Fan. I kväll hände det en grej. Jag stod i köket och käkade på en dagsfärsk ostbåge som ramlat ner från bordet, då jag plötsligt fick syn på Ankie och Mohammed i vardagsrummet. De trodde de var ensamma, att ingen såg. Jimpa är ute och dricker bira med Vovven. Alla andra hade gått och lagt sig. Mohammed stod lutad över Ankie och smörade som fan. Plötsligt hände det, Ankie vände sig om då de plötsligt möttes i en het långsam kyss. Om de hade kikat lite snett åt höger hade de sett att de var iaktagna. Grisen stod i bakhåll och spionerade. Nu kommer han springa och skvallra för både Lollo och Jimpa. Visst, det var fel av både Lollo och Mohammed. Men grisen kan fan sköta sitt tycker jag. Jimpa skiter jag iofs i, men jag är rädd att Lollo inte klarar av fler motgångar just nu. Det kommer bli ett jävla liv nu.

sunday bloody sunday

Lollos permis är slut, hon stack nyss. Hon har grälat med Mohammed hela kvällen. Jag vet inte riktigt vad de tjafsar om. Jag pallar inte bry mig just nu. Det jobbiga är att han aldrig sticker härifrån trots att Lollo inte ens är här. Jag tror han kommer passa på när hon är borta. Han hasar omkring här och ser allmänt uttråkad ut. Jimpa följer Ankie hack i häl vart hon än går. Han är väl livrädd att Mohammed ska lägga vantarna på henne nu. Jag ser vad som sker, jag är inte dum i huvudet. De slänger längtansfulla förbjudna blickar på varandra så fort Jimpa tittar bort.

Tessie hade tydligen snackat med henne och varnat för Mohammed men Ankie hade bara viftat bort det hela och svarat att hon inte är ett dugg intresserad av honom. Men vi är ju inte blinda för fan. Hon gör sig till så fort han är i närheten. Fnittrar fånigt, flamsar, vickar extra mycket på höfterna mm.

Grisen är dunderförkyld och ligger och snorar. Rätt skönt, man slipper höra hans skitsnack hela dagarna. Han är för däckad för att snacka överhuvudtaget.

Åge har hämtat sig från flugsvampsöverdosen. Han är bara något dämpad. Men det gör ju ingenting. Tvärtom! Man kanske borde smula ner lite flugsvamp i hans käk lite då och då. Det funkar ju uppenbarligen på hans diagnos.

Åge och Vovven i svampskogen

Idag har jag legat hemma och pillat mig i naveln medan Vovven och Åge har varit i svampskogen. Iband har man ruskig tur. Jag tycker iofs om skogen, men jag vill inte vara med Åge, han är så jävla jobbig. De kom tillbaks runt fyrasnåret, klampade in med leriga stövlar i hallen, storungen slängde Vovven och Åge på golvet. Korgarna var fulla med diverse färggranna svampsorter.

När jag sökte Vovvens blick såg jag direkt att något var snett. Han fullkomligen lös av psykisk stress. Han såg helt jävla förstörd ut. Jag kastade en blick på Åge. Åge ser i normala fall borta ut. Men nu! Han var inte ens kontaktbar överhuvudtaget... Vovven berättade vad som hände.

När de anlände skogen var allt frid och fröjd. Vovven mös av den friska luften. Det var så vackert. Hösten vackra färger förtrollade Åge. Fåglarna kvittrade. En hackspett hackade på ett träd så det ekade mellan trädtopparna. Det var rätt mycket mygg, men inget kunde förstöra Vovvens goda humör denna ljuvliga dag. Trodde han...

Åge satt i svampkorgen och dreglade . Han var skitglad även han över att vara på äventyr. Det var faktiskt första gången Åge var i skogen då det är höst. Korgen gungade festligt, Åge tjöt av skratt.

När han hängde där, hände plötsligt något oväntat. Det hela gick blixtsnabt. Åge fick totalt frispel och flippa ur totalt när han fick syn på en svamp nere på den mossiga marken. Han hoppade. Vovven satte efter. Den kunde ju vara giftig för fan!

När Vovven äntligen fick bort honom från svampen av okänd sort, fick han syn på en hög rådjursspillning. Fan vad äcklig han är. Åge blir så otroligt stark när han stretar emot.

Sedan hände det som inte fick hända! Åge fick syn på en väldigt obra svamp. Han hann ta en rejäl tugga. Vovven hade inte en chans att hinna fram.

Han tuggade ivrigt, dregglade och skrattade på sitt gutturala vis, så som han brukar, när han lyckas göra något förbjudet. Han skiter i om det är gott eller inte, det är det förbjudna som lockar honom.

Plötsligt började han se konstig ut, blev dimmig i blicken liksom. Pupillerna rullade som bollar i ett flipperspel.

Sedan tappade Vovven fullständigt kontrollen över Åge. Han blev så påverkad av den giftiga svampen att han for omkring som en galen tjackpundare. Han klättrade upp i höga tallar...

Hängde och klängde i buskage och ormbunkar.

Han drabbades av hallisar och försökte till och med hoppa från ett skithögt berg. Vovven höll på svimma av skräck. Han höll ett krampaktigt tag i Åges fötter och skrek "Din jävla galning!"

Åge bara skrattade samtidigt som han flaxade med armarna. "Flyfa, flyfa" hojtade han lyckligt.

Till slut lyckade han få upp Åge.

Vovven är helt knäckt, sitter helt tyst. Blänger trött på Åge som ser allmänt skum ut. I köket spider sig en doft av stekt svamp. Doften får Åge att må illa. Han rullar med ögonen och spyr över parketten.

Det är sent, vi tänkte gå och lägga oss nu.

God natt bloggen, ses i morgon.

/Truls.

Mohammed har visat sitt rätta jag

Jag VISSTE det! Det ante att det var nåt mysko med Mohammed. Idag har jag sett slemmot smöra med alla kvinnor i huset. Givetvis bakom Lollos rygg. Han tar alla tillfällen han kan komma åt sin förbjudna frukt. Tjejerna är så jävla naivt vilseledda så det är äckligt att bevittna. Lollo fattar ingenting, hon är så blåögd så man kräks. Allvarligt, jag hoppas Pecka kommer tillbaka snart. Det är t.o.m så jag tycker Pecka är vettigare, och då har det gått långt. Samtidigt som Mohammed flörtar hej vilt med alla kvinnor i huset så håller han Lollo i ett järngrepp. Klagar på hennes klädstil, bestämmer vad hon ska ha på sig, vad hon ska tycka mm.

Tessie verkar iallafall inte gå i fällan. När jag och Vovven snackade med henne sist sa hon att hon tyckte Mohammed var lite äcklig. Ankie däremot ligger jävligt risigt till. Med en notoriskt otrogen alkis till man (Jimpa) så finner hon den gentleman hon behöver i Mohammed . Han överöser henne med smöriga fraser, ger henne komplimanger osv. Hon går omkring och ler och ser allmänt fånig ut. Jimpa ser givetvis detta och är svartsjuk så han kokar. Han knyter knytnävarna vita i fickorna. Fan, vi måste sätta stopp på detta inan det smäller. Det här kan gå riktigt illa.

Jag ska försöka ta lite bilder i smyg ikväll så ni får se elendet... kameran är på laddning. Den är skitjobbig, trots att den är fulladdad på dör batteriet efter ryp 3 foton bara. Fan, jag kan ju inte direkt dra till centa och tjacka nytt bara sådär. Det är så sjukt jobbigt att vara så beroende av människor. Hoppas dom fixar nytt snart.

Pecka är fortfarande borta och grisen är utelåst på ballen.

Pecka är fortfarande borta. Mohammed tycker att det är skönt, han är inte särskilt orolig. Men Lollo är nervös. Tror att han ska hämnas när som helst. Hon vågar knappt sova. Mohammed är smörig som fan, ger Lollo små presenter. Sliskar och har sig. Han är nästan lite väl smörig. Det får mig att dra öronen åt mig. Han vill också vara nära henne dygnet runt. Hon får knappt gå en meter utan honom. Han kanske är orolig för att Pecka ska dyka upp iofs. Tessie och Ankie tycker att Mohammed är jättecharmig och snygg. Nja, jag vet inte. Jag får en konstig känsla. Det är något som inte stämmer med snubben.

Jag tror Grisen vet var Pecka är. Jag och vovven försökte pressa honom. Vi stod på balkongen och spanade in stjärnorna, då Grisen kom ut. Han ryckte till och såg nervös ut när han såg oss. Vovven frågade direkt om han hade hört något från Pecka. Men grisen svamlade osamanhängande om Finland, AIK och annat som inte hörde dit. Han vet något, den saken är solklar. Mytoman-Grisjävel! Vi knuffade till honom när vi gick in. "Aj" pep han ynkligt och gned sin ömma arm.

Vi lämnade honom där, ensam på balkongen i mörkret. Vovven låste dörren från insidan. "Du får komma in när du räknat alla stjärnor" beordrade han. Grisen tryckte sitt fula tryne mot rutan, det blev imma och tryn-kladd på den. Där står han och stirrar än. Tessie tycker att vi ska släppa in honom, tycker att det räcker med 3 timmar. Jag svarade att "vi får se..." Vi tänkte fika lite först. Det var kallt som fan ute, det märks att det börjar bli höst.

Tessie är min trekantskompis

Vovven och jag är ju bra polare. Jag tycker även det är helt ok att umgås med Tessie ibland. Men bara om Vovven är med. Varför är det så? Om jag är ensam med Tessie vet jag fan inte vad jag ska säga, det blir en pinsam tystnad. Vi har NADA att prata om. Men om Vovven är med går det hur bra som helst. Vad är detta för fenomen? Idag satt vi och fikade alla tre då plötsligt vovven stack för att slå en båge. Fan. Jag hatar när han gör så.

Där satt vi och stirrade nervöst på varandra. Jag försökte lätta upp stämningen, sa att det var sjysst väder. Tessie kastade ett öga mot fönstret som fullkomligen dränktes i våldsamma vatteskurar. Hon så konstigt på mig. Jag börjar svettas, känna en obehaglig trånghetskänsla i halsen. Kommer inte hundjäveln snart, tänkte jag. "Han kanske bajsar. Hård i magen!" Hör jag mig själv säga samtidigt som jag skrattar nervöst. Tessie nickar sakta instämmande. Men hon säger ingenting.

Till slut dyker vovven upp, och nervositeten släpper, vi kan äntligen prata normalt igen. Allt är som vanligt.

Varför är det så här? Känner ni igen er? Har ni också en kompis man bara trivs med ihop med andra kompisar? Jag kallar fenomenet "trekantskompis"

Vi ska flytta

Vi flyttar i November, nu är det tydligen spikat och klart. Fattar ni vad det innebär! En möjlig omplacering eller ren slakt. Alla idioter vet att människor som flyttar rensar saker. Speciellt leksaker och annat gammalt skit. Även gossedjur. Föräldrar är ondskefulla varelser, jag vet en morsa i Norge som skickade iväg 3 sopsäckar gosedjur till Etiopien. Fatta vilken mardröm! 3 SOPSÄCKAR! Jag fick ett brev av Otto, en gammal polare från förr, Otto var en lemmel tillverkad i manchester. Han berättade om de mest vidriga upplevelser, och fy fan vad han såg ut på fotot. Utmärglad och sliten som en gammal tjackis. Sorgen och fasan i hans blick gick inte att undgå. Jag tror inte han lever längre. Visst, jag vill flytta, men INTE utanför Europas gränser. Helst inte ens Sverige. Jo Norge går också bra. Bara jag inte hamnar på det där ålderdomshemmet igen. Stället som stinker av desinfektionsmedel, liggsår och dödsångest. Helvetet på jorden.

Fan jag har svårt att andas... panikångest. Måste sluta.

Grisjäveln har skvallrat

Givetvis har grishelvetet sprungit raka vägen till Pecka och skvallrat om Lollo och Mohammed. Grisen verkligen mös när han beskrev Peckas vansinniga blick, hur han fingrade psykotiskt på sin rostiga morakniv, spottade och svor, "Perkele, satana vitto"

Nu ska Pecka hämnas. Kallade Mohammed jävla svartskalle, turkjävel mm. Då blev ju givetvis Mohammed sned även han. Han är ju för fan inte ens turk. När ska folk fatta!
"Jevla fine" kontra Mohammed på ren blattesvenska. Lollo är skitnervös och gråter. Hon vet ju hur jävla galen Pecka kan vara.

Jag är häcklad på nätet

Vad fan, min värdelösa blogg har ju klättrat på listan.

På Bloggportalen (humorlistan nr 26)
http://www.bloggportalen.se/BlogPortal/view/TopLists?tl=1&categoryId=11


Och Bloggtoppen (humorlistan nr 18)
http://www.bloggtoppen.se/kategori/humor/

Vadan detta!? Jag är djupt chockad. Jag trodde knappt någon läste min blogg.

Men vaddå humorlistan? Jag har ju inte kul... Jag skrattar inte. Jag lever i ett bisarrt helvete.

Skrattar folk åt mig? Är jag lika patetisk som Jimpa och Grisen?

Mohammed från Gambia

Runt 21-tiden kom Lollo hem på permis. Utan Pecka. Hon berättade att de blivit osams så hon satt och grät under sängen när en snubbe vid namn Mohammed dök upp helt oväntat. Han charmade Lollo rejält med sina sammetsbruna ögon. Så här är han nu, Mohammed. Vi försökte ställa till med kalas så gott det gick. Det fanns tyvärr inga kakor eller bullar, men eftersom Mohammed är invandrare så tänkte jag att han kunde uppskatta lite turkisk yoghurt... för det fanns i kylen. Men han ville inte ha, han förklarade att han inte alls är turk, utan från Gambia.

Hursomhelst så verkar det som att Lollo mår bra i hans sällskap. Han är nog bra för Lollo den här killen. Jag tror inte ens han röker hasch. Skitbra ju! Frågan är vad pecka kommer säga... Fy fan, jag vill inte vara hemma då.

Kåta ankor och tomma kylskåp

Äntligen kan jag sitta vid datorn lite mer. Är det inte Människomorsan som surfar på skitsidor hela dagarna, så är det Jimpa som porrsurfar hela nätterna. Fan, Ankie skulle bara veta vad hennes man sitter och kollar på. Jag brukar spana in webbhistoriken, fy fan vad pervers han är. Ok anksex, han är ju trots allt en anka... Men åsnor!? Vad får han allt ifrån. Han skulle inte ens nå upp med sin lilla räksnopp. Än mindre känna nåt. Jimpa har en sjuk hjärna.

Pecka drog iväg här nyss för att hämta Lollo som fått permis ett par dar. Vi tänkte överaska med en bulle eller nåt, beroende på vad som finns i kylen/frysen. Oftast finns det bara fiskdressing och grönsaksbuljong. Trist att bjuda en psyksjuk på... Hon förtjänar åtminstone ett kalle anka kex.

Jag fann ett skitdjur i videon.

I morse fann jag ett av skitdjuren. Han låg inknölad i videon. Jag fattar inte vad han hade där att göra. Han såg inte ut att må bra alls, flämtade och pep som en stackars klämd kattunge. Jag hämtade Vovven så vi kunde bända ut honom. Han måste ha legat där länge för han stank verkligen. När han var fri lubba han bara iväg den otacksamma jäveln. Inget tack, ingenting. Han bara stittade dumt på oss och drog fort som fan. Fan vad skygga de är, de där skitdjuren. Undrar var det andra är. Vi snackade om att vi kanske ska ta och leta... Han kanske också ligger på ett obra ställe någonstans i lägenheten.

Lollo är inlagd

Hej bloggen

Fan vad länge sedan jag skrev. Det har varit kaos här. Lollo är inspärrad på psyket. En dag när vi kom hem låg hon alldeles slapp och kall i badkaret. Vi kom i precis sista sekunden, hon försökte dränka sig själv. Vi kände ingen puls först. Alla är lite dämpade och illa till mods.

Vi inte riktigt vad som händer nu. Hon är illa däran. Tvångvård blir det iallafall. Hon svamlar om Bernie fortfarande och skriker rakt ut i luften. En dag när vi kom hem satt hon med huvudet inlindat i aluminiumfolie och vaggade sig fram och tillbaka, stirrade tomt in i väggen.

Det är inte bara psykosen, det är ju missbruket också. Hon är som en urvriden trasa. Vi vet inte riktigt vad som kom först, knarket eller den psykosen. Sånt går ju ofta hand i hand ju. Det värsta är hon hänger ihop med den där jävla Pecka numera. Han är inte bra för henne.

Lollo

Det är åt helvete med Lollo. Det blir bara värre och värre. Hon är påtänd som en gris hela dagarna. Ofta kommer hon inte ens hem på nätterna. Vi misstänker även att hon går på gatan. Kommer hem med det ena äcklet efter den andra. Jag är orolig att hon ska börja skjuta. Då är det fan kört! Vi planerar att tvångsvårda henne. Vi måste verkligen. Vi får fan låsa in henne någonstans. Det kommer bli ett jävla liv. Men det får vi ta. Jag är skitförbannad på Jimpa som dilade tabletter från första början.

Datorbrist

Människomorsan sitter vid datorn nästan för jämnan på kvällarna, så det är svårt för mig att blogga så ofta som jag vill. Skitirriterande. Bara så ni vet varför det dröjer mellan inläggen.

Hej bloggen

I dag var vi hemma hos storungens farmor och farfar. Grisen och jag fick följa med. Människorna åt fan konstant hela dagen. Hur mycket kan en människa äta egentligen. Galet! Ett par snorungar med extremt smutsiga fötter lade beslag på grisen. En pojke klämde fast honom på pakethållaren och cyklade runt, runt på gården. Grisen såg skräckslagen och illamående ut. Han var alldeles grön i ansiktet när vi skulle hem.

Själv satt jag mest hos lillungen. Han höll mig stenhårt med sina små knubbiga händer, flåsade mig i örat och dreglade ner hela mitt huvud. Nåväl, bättre det än grisens öde.

När vi gick hem var han inte så kaxig grisen. Rätt åt honom. Ska jävligt intressant att se vad han kokar ihop för lögnhistoria denna gång.

I morgon ska storungen till skansen. Jag förstår inte riktigt vad det är för ställe... En massa djur fattade jag? Hörde inte så noga. Mitt öra var i lillungens mun. Jag vet inte vilka som ska med. Vi får väl se.

Nä, nu måste jag sova. Jag är så himla trött, det har varit en lång dag.

skitdjuren har kvicknat till

Skitdjuren har vaknat nu men fan vad drogade de är. De försöker resa sig, men kan inte riktigt. De faller ihop som plockepinn. Det röda fanskapet pissade ner hela transportburen, och den gröna har spytt. Nu ligger de här och stirrar rakt upp i taket med sina flummiga blodsprängda ögon. De är helt klart mycket lugnare, jag tror kastreringen har hjälpt.

Pekka överdoserar

Skitdjuren är fortfarande helt väck. Jag hoppas de klarar sig. Jag litar inte riktigt på Pekkas dosering.

Nu tänkte jag och Vovven sätta oss på balkongen en stund och ta en bira. Vi hörs i morgon bloggen.

/Truls

kastreringen av skitdjuren - känsliga läsare varnas!

I dag kastrerade vi skitdjuren. Först kämpade vi säkert 1 timme med att fånga in kräken. Det var precis som om de anade vad som skulle ske.

Så här mycket skit blir det överallt efter skitdjuren! Helt hopplöst.

Jimpa och Vovven hjälpte till. Vi var tvungna att omringa dem.

Fan vad de stretade emot. De är jävligt starka för att vara smådjur från IKEA.

Men till slut så! Äntligen i transportburen! De var helt vilda därinne! Skrek och försökte bitas.

FÅNGADE!

Ingen av oss ville karva i skitdjuren. Lollo fick en bra idé. Hon kände en sadistisk alkis som kunde göra jobbet. Ingen mindre än Pekka från Helsinki. Hon hade ingen sprit att betala honom med, men han nöjde sig med två panodil-suppar. Pekka tyckte ändå det var en kul grej, så han ställde gärna upp.

Givetvis drogade vi ner skitdjuren. Jag försäkrar att de inte led. Pekka svor lite när vi ville bedöva. -"Saatana perkele" väste han besviket.

Skitdjuren blev ordentligt omplåstrade. Det blev ju ganska blodigt. Pekka njöt verkligen. Han skrockade förnöjt. Han skröt om att kniven hade han minsann hittat på en parkbänk i början av 70-talet. En mulen skärtorsdag var det. Lite slö, men funkar alldeles utmärkt för ändamålet.

Nu ligger de i transportburen. Det lär ta ett tag innan de vaknar. Pekka säger att de kommer vara groggy ett par dagar. Rohypnol är starka grejer. Speciellt på skitdjuren som inte är så vana.

Hoppas det kommer bli bättre nu när de är kastrerade. Det återstår att se...

Balls to the wall man

Japp, imorgon ryker bollarna på skitdjuren. Vi kan inte ha det så här. I dag fann jag Åge bakom soffan alldeles brunkladdig runt hela käften.
-"Vad fan käkar du på!" Skällde jag irriterat, varpå Åge dregglade fram:
-"koklaah"
Men det var fan inte choklad, det var bajs han hade tryckt i sig. Skitdjurens vidriga avföring. Idiot!

I morgon ryker kulorna. I morgon ska det karvas testiklar så det ryker om det! Alla är överrens nu... Alla utom Åge som blev hysterisk när vi tvångstvättade honom med högtrycksslangen.

Tack Vaniljlatte!

JAAA! Det finns en gud. En människa har sett mig! En människa läser och tycker om min blogg! Helt otroligt! Det innebär att det faktiskt finns människor som fortfarande bryr sig om oss gossedjur. Denna fina nominering fick jag av vaniljlatte
Tack vaniljlatte! Jag känner mig mindre bitter idag.

skitdjur

Hej bloggen

Jag vet, det var länge sedan jag skrev. De där små parasiterna till husdjur suger fullkomligen musten ur oss. Mer krävande husdjur får man leta efter. De springer runt som tjackpåverkade kravmaskiner dagarna i ända. De förstör och pinkar överallt. Vovven säger att de markerar revir, att de håller på bli könsmogna. Vi funderar på att göra oss av med dem. Steffe och Sebbe började grina när vi sa det. Men vad fan ska vi göra då! De pissar överallt. Tessie tror de kan bli bättre om vi kastrerar dem. Jag vet inte... Jag tycker bara inte om dem längre. De har inte fått några riktiga namn ännu, men vi kallar dem "skitdjuren."

Tävling!

Vi behöver hjälp att komma på passande namn till våra nya husdjur.

Den som kommer på bäst namn, vinner 2 st likadana djur!

Vill du vara med?

maila ditt namnförlag till trulsvarld@gmail.com

Tävlingen avslutas 9/7-08 kl 19.00

Vi har fått husdjur

Hej bloggen.

Idag fick vovven och jag följa med till en galet stor möbelaffär. Det var kul att umgås med vovven ett tag. Men satan vad galet stort det var därinne. Människorna var som galna, sprang runt med blåa feta kassar och stora vagnar belamrade med allt möjligt skit. Människomorsan var ganska sansad ändå tyckte jag. Hon hade bara en blå kasse. Det fanns t.o.m resturang därinne. Människomorsan och storungen åt köttbullar. Lillungen låg mest i vagnen och stirrade rakt upp i taket och dreglade. Jag och vovven fick vara ifred mestadels.

När vi kom till barnavdelningen så hände något märkligt. Storungen stannade till vid en skitstor trälåda full med små odrägliga djur av något slag. Hon gastade på stormorsan som kom. Jag och vovven kikade ner i lådan. Vi såg på varandra och vovven utbrast.
"-Vad i helvete är det!?"
"-Inte fan vet jag" Svarade jag förvånat.

Det var ett djävla liv på djuren i lådan. De var färggranna och massproducerade. Kvaliten var usel, men sånt fattar inte människoungar, så storungen skulle givetvis ha. Två jävla cp-djur fick hon. En liten gnällig röd invalid sak som bara kan ligga på rygg och en grönt missfoster som tamejfan liknar en flatlus. Jag och vovven kunde inte låta bli att garva läppen av oss. De såg så jävla idiotiska ut båda två.

Hursomhelst, hon fick de två djuren och nu är de här hos oss. Steffe och Sebbe tycker det är jättekul. De har lekt med dem hela kvällen. De har blivit som husdjur kan man säga, lika iq-befriade som inavlade hamstrar.

Här är bilder på dem.

Vad kommer hända med oss?

Idag regnar det. Det betyder hemmadag. Det är ytterst ovanligt att människomorsan går ut en sådan här dag. Jag hörde att de planerar att flytta, de letar lägenhet. Det känns både spännande och läskigt. Vi kanske rensas bort hela högen! Hoppas de slänger Jimpa. De borde göra det, han ser grymt sliten och skitig ut. Taskigt mot Ankie och Steffe bara. Om jag bara kunde få bli omplacerad. Bo hos en tant någonstans. Sitta på en välbäddad säng helt ifred hela dagarna. Storungen är iofs rätt ok. Hon har blivit bättre faktiskt. Men lillungen kommer inte bli nådig när han börjar krypa... Jag vet exakt hur det blir. Han kommer klämma oss för hårt runt magen med sina knubbiga händer, peta oss i ögonen, suga på våra huvuden, dregla ner oss, tappa oss, dra, slita, bita, banka, slå, släpa. Jag börjar känna av en ångestattack, måste sluta.

Grisen är ju för fan transvestit

Igår när jag skulle ta mig en kvällsmacka råkade jag stöta på grisen i köket. Han hade en skitful rosa klänning , åmade sig framför spegeln samtidigt som han sjöng "Brown girl in the ring" med Bony M ni vet. Det lät förjävligt.



Jag stod och kollade ett tag.. för det såg så jävla dumt ut.

Han blev skitförnärmad när han upptäckte att jag stod där. Började gapa och skrika att jag skulle lämna rummet samtidigt som han kastade en gammal köttbulle på mig.



Det är väl för fan inte mitt fel att alla i det här huset är helt skruvade! Ska man behöva smyga runt och blunda i huset bara för att inte störa allas sjuka perveteter. Vill han leka negressbrud ostört, får han väl låsa in sig i nån skrubb eller nåt.

Jag svarade bara att han kunde dra åt helvete medan jag gjorde min macka. Sedan satte jag mig på balkongen och åt.

Grisjävel. Jag blir så trött på honom.

Man borde fan rymma som Vovven snackade om förrut...

Jag hatar bordsplacering

Jag hatar bordsplacering. Kom bara att tänka på det. Jag har ju varit på en del tillställningar i mina dar. Fy fan för att bli inklämd mellan en jävla kommunist-hamster från Mellerud och en överdrivet feminin, homosexuell fiskmås från Munkedal.

Den värsta sorten är alla dessa fisförnäma WWF-pandor som tror de är något, bara för att de är kända och sysslar med välgörenhet. För att inte tala om alla billiga "made in hongkong djuren"som ungarna vinner på Grönan. Vinst varje gång! Tacka fan för det, vem vill frivilligt betala för det patrasket. Kvaliten är usel. De har ju värre hjärnskador än Åge! Det är tragiskt.

Varför hamnar man ALLTID brevid folk man har minst gemensamt med. OM man mot förmodan inleder en diskussion med fanskapen så fattar man ändå inte vad de säger pga felsydda tungor, ihoptryckta nosar eller vedervärdig dialekt i största allmänhet.

Oftast slutar det med att jag bara sitter tyst, sur som fan för att hela kvällen är förstörd. Jag brukar bli skitfull eftersom det enda jag har att göra är att stirra ner i ölglaset och be om ständig påfyllning. Sedan drar jag tidigt, packad som ett as. Får svårt att hitta hem.

Varför gör de såhär!? Varför inte bara låta sina gäster ha roligt, välja själva vilka de vill sitta och prata med. Oftast börjar man ju prata med de andra ändå. Men då är det självvalt och då blir det ju roligare.

Jag ska aldrig bordsplacera mina gäster om jag någon gång ska ha fest. Aldrig! Ni som planerar fest, bordsplacera INTE! Det suger åsnepung.

Sebbe satt fast i dammsugaren

Idag hände en läskig grej. Vi hörde ett sabla liv i köket. Det var Sebbe och Stefan som förde oväsen. På något vis hade Stefan fått igång dammsugaren samtidigt som Sebbe kikade in i röret.
Sebbe satt stenfast. Stefan kom springande med andan i halsen och bad oss genast att komma.

Tessie fick tokpanik när hon såg sin son i dammsugarröret. Hojta och skrek. Efter mycket om och men lyckades vi stänga av fanskapet och dra ut Sebbe. Vilken lättnad.


Stefan mådde också dåligt, blev chockad och fick dåligt samvete över att ha satt sin bästa vän i fara.

Tessie försökte lugna och trösta sin skräckslagna son.

Till slut kunde mor och son återförenas.

Vi skällde inte ut dem, vi tänkte att den fasansfulla skräckupplevelsen var straff nog. Killarna kommer nog inte leka med dammsugaren igen.

Sopiga ungar borde inte få vinna...

Hej bloggen.

Idag har vi varit på ett stort barnställe med en jävla massa bollar och andra märkliga hoppsaker. Alla ungar skrek och röjde så in i helvete. Jag fick ont i öronen av allt liv. Åge försvann i bollgropen, men storungen hittade honom till slut. Själv låg jag mest och slappade i lillungens skötväska. Medan jag låg där mellan blöjor och stjärtsalvor kunde jag inte låta bli att stirra på alla barnteckningar som prydde väggen. Det var tydligen nån rit-tävling. På 3:e plats kom teckningen skapad av en Nathalie 5 år. På 2:a plats Lukas 4 år. På 1:a plats kom Amanda 3 år.

Det märkliga var att det var fan inte Amandas teckning som var bäst. Långt ifrån, det gick inte ens att se vad skiten föreställde! Bara en massa lila streck kors och tvärs. Lukas teckning var rätt ok, men inte särskilt fin. Nathalies var helt klart bäst. På Nathalies teckning kunde man iallafall urskilja motiv, en röd rutschkana var det. Varför vinner alltid de sopigaste ungarna för? Är alltid människor så här. Låter de sämsta vinna bara för att det är synd om dem annars... Amanda förtjänade inte alls att vinna.

Det var bara en tanke jag fick när jag låg där och filosoferade.

Jimpa ringde fel.

Jag hörde ett telefonsamtal idag som jag förmodligen inte borde hört. Det var Jimpa. Han trodde han var ensam i rummet, men jag låg slängd bakom soffan. Kanske jag borde hållt för öronen, men det gjorde jag inte. Jag ville höra helt enkelt.

Jimpa lyfte tveksamt och trevande luren, satte den mot örat samtidigt som han mumlade något om brottsofferjouren. Till en början lät han försiktig och trevande, nästan lite blyg. Om inte sängen skymt min syn hade jag sett hur Jimpa såg sig nervöst omkring, han ville inte bli upptäckt. Detta var hemligt!

Plötsligt svarade en kvinnoröst i andra änden. Jimpa tog mod till sig och
förklarade skamset vad han hade upplevt den där midsommarnatten. Jag hörde hans förtvivlade darrande röst snyfta fram hemska ord som "två stora gnagare," " fasthållen," "gruppvåldtäkt," "14 timmar," "ont," "Har ingen att prata med." osv. Jimpa brast ut i gråt.

Det var tyst i luren en stund. Jag kunde höra kvinnans röst förklara något och att Jimpa lät frustrerad, förklarade vidare men kvinnan lät lite irriterad och avvisande. Jimpa blev bara mer och mer upprörd varpå kvinnan till slut slängde på luren i örat på honom.

Jag hörde hur han slängde något i väggen och hulkande sprang ut ur rummet.

Jag kunde inte låta bli att lyfta på luren och lyssna... var kvinnan kvar? Nej, det var bara en lång ton som tjöt i örat på mig. Men i den lilla nummerdisplayen stod siffrorna kvar som Jimpa slagit. 0920222432

Jag slog numret varpå samma kvinna svarade muntert
"-Välkommen till Luleå kajakklubb, vad kan jag hjälpa dig med?"

Lugnt här idag

Det är verkligen lugnt här idag. Alla ligger bara och pillar sig i naveln. Jag tror de är trötta efter midsommarhelgen. Människomorsan vilar med lillungen och storungen kollar på en skränig barnkanal. Jag hatar nya morderna barnprogram. Ni vet, de som går på kabel-tv. Det ska gå så snabbt och hetsigt hela tiden. Det är precis som om de har ADHD och DAMP hela högen.

Annat var det när jag var grabb. Fem myror, Trolltider, Astrid Lindgrens filmer. Det var tider det. Lugna harmoniska program.

Nu för tiden är det sån jävla stress. Det är fan att det t.o.m. ska märkas på barnprogrammen. Inte undra på att alla ungar har damp och diverse psykproblem nu för tiden.

Det är på tiden att människomorsan styr upp lite...

Sådär ja! Välkommen.

Välkommen till min nya bloggportal. Jag har lagt över alla inlägg så bloggen ser komplett ut. Det tog en stund, men det var det värt känner jag nu.

Nu är det bara att köra på igen! Hoppas att ni som följde bloggen på metro vill fortsätta läsa här. Nu slipper man all irriterande reklam och diverse seghet.

Mvh/Truls

Tillbaka i Tokholm.

Hej Bloggen.

Nu är vi tillbaka från stället "landställe" igen. Hela och välbehållna. Allt gick förvånansvärt bra faktiskt. Det var ingen enorm röjarfest som jag befarade att det skulle bli. Men det är ju klart, det var ju en massa barn med. Jag antar att människorna måste ta det lite lugnare då. Vi var borta en natt extra, det är därför jag inte skrivit på länge. Hela första dygnet packades vi inte ens upp. Det var jobbigt att ligga nära Jimpa så länge. Men sedan kom storungen och slet upp oss. Det kändes som en befrielse.

Det fanns 2 kaniner på det här stället. Vi fick sitta med storungen inne i kanininhängnaden. Det var lite läskigt faktiskt. De kom fram och slickade och nafsade på oss. Sebbe & Stefan fnissade bara, men Jimpa blev skiträdd. Sedan fick vi komma upp, alla utom Jimpa som glömdes bort. Han tillbringade ett helt dygn i inhängnaden. Det regnade hela natten, och båda kaninerna var rejält sexuellt intressserade av Jimpa. Ända sedan den natten har Jimpa verkat konstig... gråter mycket och vill duscha hela tiden. Inte likt Jimpa.

Vi andra fick vara med och dansa runt midsommarstången, sitta med vid matbordet och leka med alla snälla barn. Jag är faktiskt positivt överaskad över hur snälla alla var. Men jag kände lite extra ansvar äver Stefan och Sebbe. Ville inte att det skulle hända dem något. Det var lite jobbigt. Och Jimpa kunde ju inte hjälpa till eftersom han var med kaninerna...

De är ju rätt vilda Sebbe och Stefan, sticker iväg och hittar på en massa skit. Ankie och Tessie har varit utom sig av oro här hemma. Det förstår jag. Men det gick bra.

De hade världens största studsmatta på tomten. Det tyckte Sebbe och Stefan var kanonkul. Själv mådde jag illa av allt hoppande.

Min människofamilj tyckte det här stället var så fint så de också tänker köpa fritidshus där. Och det var rätt soft där faktiskt. Så jag kommer förmodligen åka dit fler gånger. Det fanns en sjö i närheten, lite läskigt bara när storungen doppade mitt högerhorn i det kalla vattnet...

Jag var lite orolig att vi skulle glömmas kvar... men människomorsan samlade ihop oss ordentligt.

Som sagt, det gick jättebra trots allt och det känns skönt att vara hemma igen. Den enda som är missnöjd är Jimpa...

/Truls

Mitt sista inlägg inför midsommarafton.

Nu har alla lagt sig. vi ska ju upp tidigt imorgon. Bilfärden tar ca 2 timmar, men jag vet inte vart vi ska... det kallas "landställe" bara. Konstigt namn.

Fan, Åge, Jimpa och grisen är nerpackade i en fet ryggsäck. Vet inte hur det blir med mig ännu, men jag tror jag ska med. Storungen är helt galen i mig just nu. Jag kommer säkert sitta i hennes knä hela vägen. Jag kommer säkert bli nersölad med päron-mer och diverse godiskladd. Jobbigt. Skitsvårt att få bort sen. En annan grej som är obehagligt är när hon vevar ner rutan och sticker ut hela mig i vinddraget. En gång tappade hon taget. Människofarsan blev skitförbannad för han fick vända. Svor och skrek. Men vad skulle han göra, ungen grina och skrek som fan. Jag var rätt skakis då. Det gjorde skitont att landa i 70 blås på asfalten.

Jag hatar stora släktfester. Alltid får man något skit på sig. Kräftskivorna är fan värst. Man luktar gammal löp-hynda dagen efter. Ungefär som den där äckliga katten på kändisfesten. Folk ska tafsa och kladda på mig, ungar som sliter och drar. Ofta blir man bortglömd bakom nåt vidrigt utedass hela natten. vaknar till av att någon dyngrak snubbe pissar på en. Jag har bevittnat både det ena och det andra. Fylleslagsmål, otrogna hemmafruar, bögar som kommer ur garderoben... you name it. Människor blir helt sjuka i huvudet när de dricker.

Jag är så jävla luttrad så ni anar inte...

Jag ville väl mest säga glad midsommar, och att jag förmodligen inte kommer kunna skriva mer förrän i övermorgon. Jag antar att jag har en del att berätta då. ...Om jag fortfarande är välbehållen och är med tillbaka hem vill säga. Hoppas ni orkar lyssna på mina beklagelser då... Jag är iallafall glad att jag har er, alla ni som följer min blogg och lyssnar. Utan er vore allt skrivande meningslöst. Tack för det!

Kram/Truls

Människorna ser oss inte.

Jag klämmer in ett inlägg lite fort eftersom människomorsan sitter på dass. Jag tycker hon är rätt jobbig. Antingen okuperar hon datorn hela kvällarna, eller så ligger hon i soffan och äter och kollar på tv. Fet är hon också. Skiter totalt i att ungarna sliter och röjer med oss gossedjur. Skrattar när lillungen suger på mina horn...

Hon ser oss inte. Bryr sig inte... Ibland söker jag hennes blick. Försöker få kontakt. Vill så gärna få henne att förstå. Bry sig! Lyssna! Ibland stannar hon upp och tittar tillbaka, länge... Smeker min lena päls och ler snällt.

Men när jag äntligen inbillar mig någon sorts komunikation, så tar hon bara tag i mina ben och pressar ner mig mellan Åge och Jimpas stinkande lemmar i gossedjurskorgen.

Jag inbillar mig bara. Hon ser mig inte... Hör mig inte.... Vi lever i helt olika världar.

Fan.

Vi ska fira midsommar på landet...

Jag hörde människomorsans telefonsamtal nyss... Vi ska tydligen fira midsommar på landet med en massa människosläktingar. Helvete Jag får kalla kårar, jag är skitnervös. Den stora människoungen springer omkring och försöker välja gossedjur. Hon lyfter och bökar runt med oss så vi nästan spyr av svindel. Hon har satt Åge i klorna på den lilla människoungen. Han suger och klämmer på Åge. Åge ser blöt och olycklig ut...

Åge är lugn nu...

Vi släppte ut Åge i morse. Vi bedömde hans tillstånd stabilt. Han är jätteglad, springer omkring och gör kullerbyttor och dreglar ner hela parketten.

Vi får väl se vad som händer idag. Jag har ingen aning. Man vet aldrig vad som väntar bakom hörnet. Är det fint väder är risken ganska stor att någon/några får komma ut. Det är både kul och läskigt på samma gång.

kändisfesten... så blev det.

Jag länner mig lite fräshare nu så jag tänkte informera er hur kändisfesten artade sig...

Det var ganska stelt i början. Men vi minglade på... Det var många kända ansikten där. Jag bytte några ord med Ior, men han var så jävla fullproppad med rökheroin så fattade inte vad han mumlade om.

Fan vad alla stirrade när barbie kom. Vilka divor! Fy fan, jag skulle aldrig vilja ha en sådan där blåst bimbobrud. Men Lala smöra på där...


Jimpa stötte febrilt på Ankie i "Ankie & Pytte" Han trodde verkligen att han hade en chans. Jag fattar inte hur många nobbar den jäveln behöver gör att inse hur patetisk han är. Ta hand om din familj istället, väste jag när jag gick förbi. Men han bara flina dumt.


"My little pony" uppträdde. Det var rätt dåligt. Inte min musiksmak iallafall. Det var nåt Rnb-skit.

Sedan lättade stämningen en aning. Jag har fan aldrig sett så mycket knark flöda i hela mitt liv! Jag visste definitivt inte att dalahästen och heffaklumpen snortade cola. Det gjorde dom på den här festen iallafall... sist jag träffa dalahästen var han skitpryd. Men det är iofs några år sedan.


En översexuell löp-katt rände efter mig hela kvällen FAST det stod på inbjudningskortet att om man löpte, fick man inte komma. Hade iofs varit trevlig om det var en älghona, men jag tänder inte på katter.


Hon var skitjobbig! Åmade sig och tryckte rumpan mot mig... jag fick springa och gömma mig hela tiden, tills hon försvann hem med Tiger, ni vet tjackisen i Nalle Puh. Fan vad skönt det var när hon drog.


Sedan blev det disco.. Bilderna blev lite suddiga pga discoljuset. Hoppas ni någorlunda ser iallafall. Lollo letade efter Bernie i vanlig ordning. Hon kommer aldrig inse att snubben är borta för alltid.

Det är rätt kul att titta på när folk dansar... en del ser fan inte riktigt kloka ut. Vissa liknar nån sorts "paningsdansen som gud glömde." Själv vägrade jag dansa. Det var så jävla trångt och varmt på dangolvet, jag fick panik.


Ni kanske inte ser så bra, men på den här bilden står Jimpa och limmar på Barbie också... *suck*

Sedan hade vi efterfest och då upptäckte vi att Lollo var spårlöst försvunnen, men vi hittade henne sedan... i bingen med nåt äckel hon hittat... Han var tydligen rätt känd, men jag har aldrig sett snubben förrut.

Det var ganska kul ändå faktiskt. Men jag blev alldeles för full, jag ska aldrig mer dricka tror jag...