Satungen kastade ut Ankie

I dag hände något fruktansvärt. Satungen i människofamiljen kastade ut Ankie från balkongen. Det hela gick blixtsnabbt. Ankie och Lollo satt på balkongen och solade när den lilla satungen dök upp från ingenstans. Han var naken och hoppade planlöst omkring precis som Gollum i sagan om ringen. Han ser så satans falsk ut. Helt utan förvarning greppade han tag i Ankies högra vinge, varpå han kallsinnigt släppte henne utanför springan i balkongräcket. Han synade intresserat fallet och utbrast "oj! ankan jamla" Lollo kom springande och skrek. "Ankie är död, Ankie är död!"

Satungen försvann totalt oberörd och vi andra tittade ner på ankie, försökte se livstecken från hennes lilla kropp nere på gräset.

Då plötsligt hör vi oväsen. Motorljud. Jimpa pekade och skrek "Gräsklipparen!!" samtidigt som han panikslaget började springa runt runt på balkongens kalla betonggolv. Alla skrek i panik. Gräsklipparen närmade sig Ankies livlösa gula kropp. Lilla Stefan skrek förtvivlat "MAMMA!" "MAMMA!"





Men plötsligt syntes ett barn på gräsmattan. Det var storungen. Hon greppade kvickt upp Ankie i famnen och försvann in i porten lika kvickt. Helvete var nära det var.

Ankie är ok. Hon var avsvimmad i ca 15 min, men lever tack och lov. Hon yrar lite och klagar på huvudvärk. Förmodligen fick hon en hjärnskakning. Jimpa och Stefan sitter vid hennes sida hela tiden och gråter och håller henne i vingen. Det kommer bli bra nu.

Vi ska ha krismöte ikväll. Vi måste vidta åtgärder gällande denna förbannade kalkongen och satungen som är ett större hot än vi först trodde. Vi måste även stötta Tessie som är i svår chock p.g.a Sebbe i tv,n.

Sebbe är i tv,n

I natt hände något skitläskigt. Jag, Ankie, Jimpa, Vovven hade chillat framför tv,n och druckit några öl. Det var bara skit på tv. Vi alla slumrade till. Ankie låg i ett av sovrummen, hon hade gråtit sig till sömn med ett fotografi på Sebbe i handen.

Plötsligt vaknade av att det var myrornas krig på tv,n. Den sprakade och knastrade och mitt i allt oväsen hörde jag en svag röst "Maammaaa" ropade rösten. "Maammaaa"

Helvete! det lät som Sebbes röst. Jag gick närmre och lade händerna på rutan och ropade, "Sebbe, vad i helvete gör du i tv,n!? Jag fick inga fler svar. Jag ryckte till när jag kände Vovvens hand på min axel. "Sebbe är i tv,n!" utbrast jag. "Jag hörde också" Svarade Vovven. Ankie som också hade hört rösten, sprang och hämtade Tessie.

Tessie tryckte sig tätt mot rutan och ropade "Sebbe!" Sebbe!" "Hör du mamma!" "Svara mamma!"

Vi väntade med spänt på svaret. Det var tyst en lång stund, men så plötsligt! "Maammaaa!" "Maaammaa, var är du!?" "Jag kan inte se dig mamma!" Svarade rösten tillbaka.

Tessie brast ut i gråtblandat skratt och smekte tv-rutans svartvita flimmer. "Älskling, mamma är här! Mamma är här!" Tessie gråter förtvivlat. Vi andra brister också ut i gråt.

Efter ett tag försvann rösten helt och nu vi får inga svar. Tessie sitter fortfarande framför tv,n och gråter förtvivlat.

Vad fan ska vi göra!? Jag fattar ingenting.

Sebbe är fortfarande borta

Fan! Vi hittar inte Sebbe! Vi har letat hela natten och morgonen. Tessie är helt förstörd. Hon sitter bara och skakar och gråter uppgivet. I bland blir hon frustrerad och börjar springa omkring och leta på konstiga ställen samtidigt som hon skriker hans namn. Sedan faller hon ihop och skakar igen. Nu sitter hon på balkongen och tittar ner på marken. Tre våningar ner. Tänk om han ramlat. Fan, balkongräcket har liksom breda springor på ett ställe. Tänk om han ramlat ner där.

Ankie och Lollo försöker lugna henne så gott de kan, men det är svårt. Vovven letar fortfarande. Han vägrar att ta en pause. Det är så fruktansvärt synd om Tessie... Och Sebbe. Tänk om han är död... Tankarna finns ju där fast man försöker vifta förtränga dem. Tänk om det finns nån jävla galning här om kring oss. Nån äcklig mördare som gett sig på ett oskyldigt barn. Fan, jag mår så illa av att tänka tanken. Jag måste gå till Tessie nu. Vi ska leta vidare idag.