Jag hatar bordsplacering. Kom bara att tänka på det. Jag har ju varit på en del tillställningar i mina dar. Fy fan för att bli inklämd mellan en jävla kommunist-hamster från Mellerud och en överdrivet feminin, homosexuell fiskmås från Munkedal.
Den värsta sorten är alla dessa fisförnäma WWF-pandor som tror de är något, bara för att de är kända och sysslar med välgörenhet. För att inte tala om alla billiga "made in hongkong djuren"som ungarna vinner på Grönan. Vinst varje gång! Tacka fan för det, vem vill frivilligt betala för det patrasket. Kvaliten är usel. De har ju värre hjärnskador än Åge! Det är tragiskt.
Varför hamnar man ALLTID brevid folk man har minst gemensamt med. OM man mot förmodan inleder en diskussion med fanskapen så fattar man ändå inte vad de säger pga felsydda tungor, ihoptryckta nosar eller vedervärdig dialekt i största allmänhet.
Oftast slutar det med att jag bara sitter tyst, sur som fan för att hela kvällen är förstörd. Jag brukar bli skitfull eftersom det enda jag har att göra är att stirra ner i ölglaset och be om ständig påfyllning. Sedan drar jag tidigt, packad som ett as. Får svårt att hitta hem.
Varför gör de såhär!? Varför inte bara låta sina gäster ha roligt, välja själva vilka de vill sitta och prata med. Oftast börjar man ju prata med de andra ändå. Men då är det självvalt och då blir det ju roligare.
Jag ska aldrig bordsplacera mina gäster om jag någon gång ska ha fest. Aldrig! Ni som planerar fest, bordsplacera INTE! Det suger åsnepung.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar